Recept Kunskap


Säsongsenliga desserter!

DesserterAv eko-kocken Ulrika Brydling

Det tål att sägas igen: det är nu och bara nu som det går att lita på att citrusfrukterna är saftiga, söta och prisvärda. Därför är det självklart för mig att utgå från olika sorters citrus när det är dags att tänka ut en värdig avslutning på julmiddagen. Annars är ju svenska vinteräpplen ljuvliga till desserter om du kan få tag på dem. Här två receptförslag:

Citrus- och sharonkompott
4 port | 30 min
2 apelsiner
2 clementiner
1 citron
2 sharonfrukter
1 dl vatten
2 dl socker Läs mer


Bli kreativ med kål, del 2

GrönkålspajAv eko-kocken Ulrika Brydling

Själv älskar jag kål för att det går att experimentera så mycket. Kål blir till färgstarka och nyttiga sallader, stuvningar, inläggningar, pajer eller… vad som helst! Dessutom finns det ju så många sorters kål att experimentera med. Grönkål kan t.ex. bli långt mycket mer än ”långkål”, och brysselkål förtjänar helt klart ett bättre öde en att gömmas i en liten kastrull längst bort på julbordet. Här är två recept att inspireras av: Läs mer

Recept med:
Läs mer om:

Bli kreativ med kål!

RödkålAv eko-kocken Ulrika Brydling

Kål tillhör de mest säsongsenliga råvarorna så här års, vinterkökets hjältar! Innan potatisen introducerades i Sverige var kål avgörande för att klara sig över vintern, eftersom det går att lagra. Just därför kan man köpa svenska kålhuvuden hela vinterhalvåret. Här är ett klassiskt recept på brunkål, vid sidan av en något förstärkt rödkålssallad:

Brunkål
4 port | 30 min

2 vitkålshuvuden
1 gul lök
50 g smör
1 dl sirap
lite ättika
salt
1. Strimla kålen. Hetta upp smör i en stekpanna och stek kålen. Tillsätt sirap.
2. Tillsätt lök och salt när kålen fått fin färg. Sänk temperaturen.
3. Sjud under lock ca 20 minuter tills kålen är mjuk. Smaka av med ättika och salt. Läs mer

Läs mer om:
Recept med:

Säsongsenliga tillbehör!

Säsongsenliga tillbehörAv eko-kocken Ulrika Brydling

Julbord utan syrliga smakbrytningar är otänkbart för mig. Just därför gör jag gärna en stor sats inlagda rödbetor inför jul, och får jag tag på dem gör jag gärna mos av syrliga svenska vinteräpplen. Här är två snabba recept som är lika syrliga som färgstarka: Läs mer

Läs mer om:
Recept med:

Hur lagar man säsongsenlig julmat?

SillAv eko-kocken Ulrika Brydling

Mitt i den svenska vintern är det ju såklart ganska klurigt att laga säsongsenlig mat, men fin inspiration får man av att försöka tänka ”som man gjorde förr”. Det kan tillexempel innebära att man lägger in sill och gör egna pickles på svenska rotfrukter, och kanske tar ett extra varv i grönsaksdiskarna för att hitta europeiska råvaror som smakar bäst just nu. Med start idag tänkte jag blogga om både det ena och det andra som gör julbordet lite mer säsongsenligt. Vi börjar med sillen!

Lägg in sillen själv
Sillen är oftast som bäst under senhöst, vinter och tidig vår. Håll därför gärna utkik efter färsk sill i fiskdisken och gör en enkel sillinläggning minst en vecka före jul. Då kan du nämligen ta upp den och göra krämiga varianter (som t.ex. senapssill) strax före julafton. Tänk på att sillinläggningar bör stå minst tre dagar för att mogna. Krämiga varianter kan du dock röra ihop ett par timmar före servering, förutsatt att du har färdiginlagda sillfiléer till hands. Läs mer

Läs mer om:
Recept med:

Den exotiska gröten

Den exotiska grötenAv Ulrica Söderlind – kock, författare och forskare vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms Universitet.

Hej allihop! Är det inte lite märkligt att så främmande ting som risgryn, kanel och mandel förknippas med juletider? Själv har jag inte funderat på det särskilt mycket förrän jag fick uppdraget att skriva för säsongsbloggen, men just därför blir det ett trevligt tema för mitt sista inlägg. Läs mer


Glögg och lussebullar värmer – nu som förr!

Glögg och lussebullarAv Ulrica Söderlind – kock, författare och forskare vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms Universitet.

Hej alla! Nu i luciatider njuter vi gärna av kryddig glögg och saftiga lussekatter. Svulstiga saffransbröd har dock haft sina belackare. Vi vet till exempel att utländska dignitärer som besökte Sverige under 1600- och 1700-talen ofta blev bjudna på saffransbröd då de besökte svenska herresäten. Många av dem klagade sinsemellan över denna vämjeliga sedvänja! Läs mer


Julbordets huvudnummer

JulbordAv Ulrica Söderlind – kock, författare och forskare vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms Universitet.

Hej igen. Nu är det inte långt kvar till jul! Idag tänkte jag prata lite om några av de animaliska inslagen på julbordet. Färskt kött var en ofattbar lyx i det gamla Sverige, och det är allmänt känt att vinterslakten var en av årets absoluta höjdpunkter. Ibland kunde slakten ske så nära som två dagar innan julafton. Snacka om julstök! Läs mer


Frukter från fjärran

Frukt från fjärranAv Ulrica Söderlind – kock, författare och forskare vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms Universitet.

Hej allihop! Exotiska frukter och nötter är nästan alltid närvarande när vi Svenskar firar jul. Dess existens på julbordet borde nog, likt de dyrbara kryddorna jag skrev om förra veckan, ha att göra med forna tiders vilja att imponera på sina gäster.
Läs mer

Läs mer om:
Recept med:

Kål byggde detta land

KålAv Ulrica Söderlind – kock, författare och forskare vid ekonomisk-historiska institutionen på Stockholms Universitet.

Innan potatisen blev introducerad (och omtyckt) som föda i Sverige utgjordes den vegetabiliska basen i kosten främst av kål och inhemska rotsaker. Varje hushåll oavsett samhällsklass hade sin egen kålgård, även i städerna. Desto högre upp i den sociala hierarkin, desto större och rikligare kålgård. Läs mer

RSS